Commons:Personality rights/sv

From Wikimedia Commons, the free media repository
Jump to navigation Jump to search
This page in a nutshell: Rätten till namn och bild i reklam får inte kränkas. Det är inte detsamma som en rätt till anonymitet.

Ingenting inom Wikimedia får kränka någons rätt till namn och bild i reklam. Innehållet i ett Wikimediaprojekt, även om detta endast används inom Wikimedia, kan kränka en persons rätt att inte ofrivilligt få sitt namn eller sin bild använd i reklamsyfte. Policys och riktlinjer måste därför följas för att ge detta skydd och, om policyn och riktlinjerna för ett Wikimedia projekt är otillräckliga, måste rättigheterna trots det skyddas. I USA, skyddar 25 stater denna rättighet;[1] alla andra stater i USA kan skydda det med lagar med en liknande effekt;[2] och en federal lag tillhandahåller visst skydd.[3] Där skyddet inte upprätthålls med en lagföreskriven publiceringsrätt, kan det upprätthållas genom civilrätt och kan upprätthållas som en rätt till integritet,[2] en rättighet mot orättvis konkurrens,[2] eller som en rättighet mot "otillbörligt beslagtagande av någons namn eller liknande".[2] Om en person har skydd för någon del av dennes identitet som ett varumärke, kan varumärkesskydd komma att tillämpas.[2] Några andra nationer kan också skydda det. Lagar varierar mellan jurisdiktioner.

Den bästa vägen är att redigera försiktigt för att skydda människors rättigheter. Information som kan överföras när rättigheten kränks kan ofta överföras utan ett brott.

Varningar för myter[edit]

Beakta: Användning inom Wikimedia kan kränka även utan återanvändning[edit]

Det antas ofta att publiceringsrätten inte kan appliceras på innehållet inom Wikimedia, framförallt för att det är en icke-kommersiell användning som skyddas av 1:a tillägget till USA:s konsititution, även om det marknadsför Wikimedia och uppmuntrar finansiella donationer till stiftelsen. Generellt, är det troligen riktigt. Dock, i vissa fall, kan rättigheten kränkas även direkt på Wikimedia.[4] Detta är inte tillåtet.

Beakta: Kopior kan påverka annan lag någon annanstans[edit]

Eftersom diskussioner i denna fråga brukar centreras mot parters skyldigheter, kan läsare av speglar och andra kopior av något Wikimedia innehåll, tro att lagar om var kopiorna finns någonstans är irrelevanta. Det är troligen inte fallet. Till exempel, om en spegel finns i Ohio eller Iran, kan lagarna i Ohio eller Iran, respektive, komma att gälla.

Beakta: Personlig integritet är annorlunda[edit]

Lagar som styr över integritet och lagar som styr över publiceringsrätten är inte detsamma och är inte i motsats mot varandra. De är endast olika.

Beakta: Tillåtelse att fotograferas är inte tillåtelse till användning[edit]

Många platser kräver tillåtelse för att fotografera någon men sådan tillåtelse, ensamt, kommer inte att möta kravet på tillåtelse för kommersiell och reklamanvändning. Tillåtelsen bör kontrolleras för att vara säker på att den möter det senare kravet.

Personer[edit]

Generellt, publiceringsrätten gäller alla slags personer, inkluderande offentliga personer.[5] Ett barn eller en omyndigförklarad person bör beaktas med även större varsamhet, då de sannolikt inte kan ge ett giltigt godkännande även om de uppträder så. En död person eller någon å dennes vägnar kan ha publiceringsrätt.[6]

Liknelse och identitet[edit]

En liknelse är en representation av en person. En författare på Cornell Law School's Legal Information Institute säger att rättigheten sträcker sig utöver namn och liknelser och inkluderar "andra igenkännbara aspekter av ens identitet."[2]

Namn[edit]

En persons fullständiga namn är en liknelse.[7] Till exempel, om Jane Doe var en verklig person, att säga att "Jane Doe gillar företag X" i reklamen för företaget utan hennes tillåtelse skulle vara en kränkning, och det skulle vara en kränkning om budskapet finns i en Wikimedia artikel om företaget X hade arrangerat för den artikeln att användas för reklam eller användas inom handel.

Media[edit]

Utöver fotografier, kan varenda porträtt eller bild inkluderas, så länge som det är en liknelse för en person.[8] Det kan inkludera dockor,[9] "staty[er]",[10] "imitationer[er]",[10] och "målning[ar]",[10] men det måste vara "mer än bara [en] bild av [en] scen föreslagen i en pjäs".[10] En författares "forskningsartikel" var tillräcklig för att identifiera författaren som person, då någon annan publicerade artikeln för att marknadsföra en produkt utan författarens tillåtelse.[11]

Fiktion[edit]

En fiktiv biografi kan vara en kränkning.[12] Fiktion i en dagstidning som följs av en liknelse av en verklig person kan förorsaka en kränkning.[13] Att redigera Wikimedia innehåll för att rätta sig efter trovärdiga icke-fiktiva källor och citera dem kommer att hjälpa till att förhindra ett uppdiktande.

Identifierbarhet[edit]

Identifierbarhet av en person är nödvändig för att det skall bli en kränkning, men, i tillägg till uppenbara fall av identifierbarhet, också några inte så uppenbara fall medger identifierbarhet.

Hur många människor som känner igen någon spelar ingen roll; vad som betyder något är om personen är "igenkänningsbar".[14]

En bild tagen från baksidan från höger av en naken person visad utan ansiktet kan i alla fall vara idenitifierbar i ett fotografi, d.v.s., tagen från baksidan och mot en sida.[15] En bild av dålig kvalité som visar enbart små ansikten kan i alla fall medge identifierbarhet p.g.a. andra faktorer som indikeras.[16] Huruvida någon fortfarande ser ut som för många år sedan i en utmanande bild spelar ingen roll.[14] Mindre ändringar i en pose behöver inte förhindra identifierbarhet,[17] men inte alla ändringar tillåter en rättsprocess.[18] Bilden måste klart representera personen, då den bilden kan ses i en annons eller i annan begränsad användning,[14] och måste åtminstone komma i närheten av en liknelse av personen.[10]

En persons ansikte som förvirrande liknar en annans kan kränka den andra personens publiceringsrätt, då sammanhanget antyder att dubbelgångaren är en andra person, även om de verkligen inte är det, och den tänkta publiken blir lurad.[19] Inom Wikimedia, kan bildtexter användas för att förhindra sådan förvirring.

Att sätta en svart eller blank remsa över någons ögon i ett foto eller pixa ett ansikte kan eventuellt inte tillräckligt skydda deras publiceringsrätt. Ett foto av en persons staty, ett foto av en person som verkar vara någon annan, eller en teckning som liknar en speciell person även om det inte ser fotografiskt ut kan kränka. En bild av en leende person är mer sannolik att kränka än en av samma person som inte ler, och detsamma är sant med något annat tecken på godkännade av personen på bilden. Huruvida någon av dessa kränker beror på sammanhanget. Därför, redigera bilden och/eller sammanhanget för att undvika kommersiellt stöd. Var speciellt aktsam i artiklar om företag, ideella organisationer, produkter och kända människor. Medan det inte är något problem med att inkludera bilder av sådana organisationers grundare och nuvarande höga chefer, produktdesigners, och personer som är subjekt i respektive artikel, i övrigt är det generellt inte acceptabelt att inkludera en bild av en leende person som använder en produkt i en artikel om den produkten, även om samma bild kan vara acceptabel i en artikel om den personen.

Wikimedia i befrämjandet av reklam eller handel[edit]

Wikimedias förbud mot reklam och befrämjande skyddar publiceringsrätten, men enbart när förbudet är tillämpat. En redigerare som kränker förbudet, även i hemlighet, kan förorsaka att Wikimedia innehållet kränker någons publiceringsrätt.[4] Kränkning av en redigerare inkluderar en som redigerar från en IP-adress utan ett användarnamn. Till exempel, en redigerare som stoppar in en artikel in i en annons för ett företag och som utan godkännande hävdar att en speciell person rekommenderar produkten bryter sannolikt mot lagen.

Godkännande[edit]

Medan en publiceringsrätt tillåter godkännande för användning, krävs inget godkännande för användning inom Wikimedia om den användningen håller fast vid policys och riktlinjer och, för användning eller återanvändning utanför Wikimedia, Wikimediastiftelsen sparar generellt inte dokumentationen på godkännanden av publiceringsrätt. En återanvändare som behöver ett godkännade är generellt ansvarig för att anskaffa och spara det oberoende av stiftelsen. Om personen vilkens godkännade krävs inte kan kontaktas, då har detta godkännade inte getts, och återanvändaren har sannolikt ingen rätt att kommersiellt återanvända innehållet.

Botemedel[edit]

Redigerare får inte kränka någons publiceringsrätt och ombeds ta bort eller skriva om kränkande innehåll som hittas oavsett vem som redigerat det tidigare. Enda undantaget är innehåll som tillhandahållits av någon med högre rättslig befogenhet inom eller över Wikimediastiftelsen, i dessa fall ombeds redigeraren att meddela den lämpliga nivån inom stiftelsen för omprövning, då det kan finnas en väg att skriva om innehållet för att foga sig efter både denna rättighet och andra lagliga krav.

Att tillämpa policys och riktlinjer för intressekonflikter, annonserings stil, och korrekt källförtecknande kommer att hjälpa till att förbättra det generella problemet.

En rekommendation av juristen Leonard D. DuBoff är att "[a]ktsamma fotografer kommer att försöka foga sig efter de striktaste lagarna, då deras arbete sannolikt kommer att distribueras över hela landet."[20] Detta gäller även redigerare.

Se också[edit]

Förkortningar[edit]

Fallstudierapporter är vanligtvis citerade så att citatet har, i ordningsföljd, namn på rättsfallet, volymnummer, boktitlar, sidnumret där fallet börjar, domstol, och året för beslut.

Förkortningar i citat av legala källor, är titlarna i populär form:

  • "anno.": kommentar(er)
  • "A.L.R.": American Law Reports; 3:e: 3:e serien
  • "App.Div.": Appellate Division Reports; 2:a: 2:a serien; officiell juridisk fallstudierapport för domstolar inom besvärsinstansen inom högsta domstolen i staten New York, en nivå under den högsta nivån i staten
  • "Civ. Rts. L.", secs. 50 & 51: Civil Rights Law, sektionerna 50 & 51 (inte mellanliggande sektioner), rättsliga bestämmelser i staten New York för publiceringsrätten
  • "F.Supp.": Federal Supplement, allmänt använd juridisk fallstudierapport för de federala distriktsdomstolarna
  • "L.Ed.": United States Supreme Court Reports, Lawyers Edition; 2:a: 2:a serien; allmänt använd
  • "Misc.": Miscellaneous Reports; 2:a: 2:a serien; officiell fallstudierapport för några lägre domstolar i staten New York
  • "N.E.": North Eastern Reporter; 2:a: 2:a serien; allmänt använd juridisk fallstudierapport för de högsta domstolarna i flera stater inkluderande New York
  • "N.Y.": New York Reports; 2:a: 2:a serien officiell juridisk fallstudierapport för besvärsdomstolen i staten New York
  • "N.Y.App.Div.": Besvärsinstansen inom den högsta domstolen i staten New York, en nivå under den högsta nivån i staten
  • "N.Y.Ct.App.": Besvärsdomstolen i staten New York, statens högsta domstol
  • "N.Y.S.": New York Supplement; 2:a: 2:a serien; allmänt använd juridisk fallstudierapport för många domstolar i staten
  • "N.Y.Sup.Ct.": Högsta domstolen i staten New York, inte den högsta domstolen i staten och inte heller besvärsinstansen inom den högsta domstolen i staten New York
  • "S.Ct.": Supreme Court Reporter; allmänt använd
  • "U.S.", som i "387 U.S. 239": United States Supreme Court Reports; officiell
  • "U.S.C.": United States Code (kort titel), en temaarrangerad samling av nuvarande federala statuter av generell tillämpning, tillhandahållen av flera utgivare, en officiell och några andra publicerade med juridiska kommentarer; Numret som föregår "U.S.C." är titelnumret och numret som följer är sektionsnumret
  • "U.S.D.C.": USA:s distriktsdomstol i ett ospecificerat distrikt i den indikerade staten; generellt, är distriktsdomstolar den lägsta nivån för federala fall
  • "U.S.D.C.S.D.N.Y.": USA:s distriktsdomstol för det södra distriktet i staten New York; generellt, är distriktsdomstolar den lägsta nivån för federala fall
  • "U.S.Dist. Lexis": Del av Lexis, en onlineservice för legal forskning
  • "U.S.P.Q.": United States Patent Quarterly; 2:a: 2:a serien
  • "U.S.Sup.Ct.": USA:s högsta domstol

Referenser[edit]

  1. ↑ As of 2002: DuBoff, Leonard D., The Law (in Plain English) For Photographers (N.Y.: Allworth Press, rev. ed. 2002 (ISBN 1-58115-225-6)), p. 60 and, more generally, see pp. 59–63.
  2. ↑ a b c d e f anon, Right of Publicity: An Overview (Cornell University (Cornell Law School (Legal Information Institute (LII) ([§] Wex))), as accessed December 14, 2012.
  3. ↑ See the statute at 15 U.S.C., especially § 1125(a)(1)(A), apparently as amended in 1988 (and as effective in late 1989), and see § 1125(d)(1)(B)(i)(V) (on cyberpiracy) (the section as accessed December 17, 2012, at http://www.gpo.gov via page for 15 U.S.C. ch. 22). Other subsections, such as § 1125(b) (on importing, if applicable to text or a file), may apply.
  4. ↑ a b Based on a holding of a Federal court, ruling on State law, in Grant v. Esquire, Inc., 367 F.Supp. 876 (U.S.D.C.S.D.N.Y. 1973), as annotated in New York Consolidated Laws Service: Annotated Statutes with Forms (hereinafter CLS) (LexisNexis, 2001 (ISBN 0-327-10666-2)), Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 20, 13th paragraph.
  5. ↑ Based on a holding of the highest court of the State of New York in Beverley v. Choices Women's Medical Center, Inc., 78 N.Y.2d 745, 579 N.Y.S.2d 637, 587 N.E.2d 275, 19 Media L.R. 1724, 21 U.S.P.Q.2d 1313 (N.Y.Ct.App. 1991), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 15, 1st paragraph.
  6. ↑ DuBoff, Leonard D., The Law (in Plain English) For Photographers, op. cit., pp. 62–63.
  7. ↑ Name: Based on a holding of a court of the State of New York in Lombardo v. Doyle, Dane & Bernbach, Inc., 58 App.Div.2d 620, 396 N.Y.S.2d 661, 2 Media L.R. 2321 (N.Y.App.Div. 2d Dep't 1977), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 50, main vol., [anno. group] 9, 1st paragraph.
    Name must be full name: Based on a holding of a court of the State of New York in Pfaudler v. Pfaudler Co., 114 Misc. 477, 186 N.Y.S. 725 (1920), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 50, main vol., [anno. group] 9, 3d paragraph.
  8. ↑ Based on a holding of a Federal court, ruling on State law, in Ali v. Playgirl, Inc., 447 F.Supp. 723, 3 Media L.R. 2540, 206 U.S.P.Q. 1021 (U.S.D.C.S.D.N.Y. 1978) (criticized in WR Acorn Eng'g Ass'n v. Ehrlich-Rominger Architecture 2000 U.S.Dist. Lexis 723 (U.S.D.C.Ore. 2000)), both as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 7, 6th paragraph.
  9. ↑ Based on a holding of a court of the State of New York in Young v. Greneker Studios, Inc., 175 Misc. 1027, 26 N.Y.S.2d 357 (1941), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 50, main vol., [anno. group] 9, 4th paragraph, & sec. 51, main vol., [anno. group] 7, 3d paragraph.
  10. ↑ a b c d e Based on a holding of a Federal court, ruling on State law, in Levey v. Warner Bros. Pictures, 57 F.Supp. 40, 62 U.S.P.Q. 376 (U.S.D.C.N.Y. 1944), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 7, 5th paragraph.
  11. ↑ Based on a holding of a court of the State of New York in Ravich v. Kling, 17 Misc.2d 683, 187 N.Y.S.2d 272 (1959), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 21, only paragraph.
  12. ↑ Starting and ending in State court and in Federal Supreme Court in between: Spahn v. Julian Messner, Inc., 18 N.Y.2d 324, 274 N.Y.S.2d 877, 221 N.E.2d 543 (N.Y.Ct.App. 1966), vacated, 387 U.S. 239, 18 L.Ed.2d 744, 87 S.Ct. 1706 (U.S.Sup.Ct. 1967), on remand, 20 N.Y.2d 752, 283 N.Y.S.2d 119, 229 N.E.2d 712 (N.Y.Ct.App. 1967), on rehearing, 21 N.Y.2d 124, 286 N.Y.S.2d 832, 233 N.E.2d 840, 30 A.L.R.3d 196 (1967), appeal dismissed, 393 U.S. 1046, 21 L.Ed.2d 600, 89 S.Ct. 676 (U.S.Sup.Ct. 1969), "and remittitur amd", 20 N.Y.2d 759 (N.Y.Ct.App. 1967), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 16, 1st paragraph.
  13. ↑ Based on a holding of a court of the State of New York in Sarat Lahiri v. Daily Mirror, Inc., 162 Misc. 776, 295 N.Y.S. 382 (1937), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 7, 2d paragraph.
  14. ↑ a b c Based on a holding of a Federal court, ruling on State law, in Negri v. Schering Corp., 333 F.Supp. 101 (U.S.D.C.S.D.N.Y. 1971), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 50, main vol., [anno. group] 12, 3d paragraph, & sec. 51, main vol., [anno. group] 13, last paragraph.
  15. ↑ Based on a holding of the highest court of the State of New York in Cohen v. Herbal Concepts, Inc., 63 N.Y.2d 379, 482 N.Y.S.2d 457, 472 N.E.2d 307 (N.Y.Ct.App. 1984), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 20, 2d paragraph.
  16. ↑ Based on a holding of a court of the State of New York in Shamsky v. Garan, Inc., 167 Misc.2d 149, 632 N.Y.S.2d 930 (N.Y.Sup. 1995), as annotated in id., CLS, Civ. Rts. L., sec. 50, main vol., [anno. group] 12, 2d paragraph, & sec. 51, main vol., [anno. group] 13, 5th paragraph.
  17. ↑ Based on a holding of a court of the State of New York in Loftus v. Greenwich Lithographing Co., 192 App.Div. 251, 182 N.Y.S. 428 (N.Y.App.Div. 1920), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 50, main vol., [anno. group] 13, 1st paragraph.
  18. ↑ Based on a holding of a court of the State of New York in Bass v. Straight Arrow Publishers, Inc., 59 App.Div.2d 684, 398 N.Y.S.2d 669 (N.Y.App.Div. 1st Dept. 1977), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 50, main vol., [anno. group] 13, 2d paragraph.
  19. ↑ Based on a holding of a Federal court, ruling on State law, in Allen v. National Video, Inc., 610 F.Supp. 612, 226 U.S.P.Q. 483 (U.S.D.C.S.D.N.Y. 1985), as annotated in CLS, op. cit., Civ. Rts. L., sec. 51, main vol., [anno. group] 20, penultimate paragraph.
  20. ↑ DuBoff, Leonard D., The Law (in Plain English) For Photographers, op. cit., p. 63.


Retrieved from "https://commons.wikimedia.org/w/index.php?title=Commons:Personality_rights/sv&oldid=303777706"