File:Finland Swedish Nedervetil Kronoby Österbotten dialect 1978.oga

Mathushållning

GHK: Men hur rymdes alla i gå:rden då? SB: Jer ha vi viri, jer ha viri ... men vi ha:r ein kamar på vinde, men no: a vi viri jer ti:je å tålv jo:n i de he:r. Å mytsi fremand sa:n å mytsi a-... a:des fåltsi å. No: rymsa alliho:pan tå he ti:de, int va he na: svå:rt. GHK: Jo:. Nå fanns ... Hur rekkte ma:ten till då för alla? SB: Han baka tå nå brö: va:lt slu:t. Int va he na: ti tsö:p. Pe:rona hadd an sjölvan å mjöltsi hadd an sjölvan å smöre fik an frå:n mejeri: sa:n d-... Ja minns ny int ... ja minns ny int na anna jost att ... No: minns ja tå vi bry:ka tje:n je:r heim. Å onde krigsti:de så tje:na jo vi å na:nga:ngg, såm sondasdu:na. He va jo smöre på ko:rt för åss å. {Jå jå} Ja:, å tå på hö:ste så så hadd di heti ... he va ny i mi:n heim såm ja var heim, så hadd di heti sto:r slakte tå på hö:ste, allti:li ein sto:ran dju:r å en seks, sju: få:r å. Å valt e slu:t tsöte så tå hadd an en s-... to: an en svi:n eldär na: tå på vintre å. Så vi hadd allti:li tsöte no:, åv eiji. GHK: Nå va la:ga man av allt de dä:r man fikk vi slakten då? SB: Vi laga kårva, å vi laga blo:dbrö:, å vi laga syltona, å tå le:t di bireid hu:de. Tå to: di skomakare ti gå:le å sö:m sko:a åt alliho:pan, sa:n byrja pappa sö:m sjölvan. GHK: Nå men dehä:r, korven, hur ... hu va den, va sku den bestå: a:v? SN: Nå han sko ta: allt tarma å å såm ... Å tå sko di tå sko di svenggas å å trampas i snö:, åm int e finsa snö: så tå sko di ... tå sko e ... skar de åv råghalme. Så an fik eti rein, så heti sleimi fo: allt hårt å:v tömti tarma. Å tå sko di i fleira vatn stsölas. Tå tå le:t di i blo:de rågmjöle å å så ... ett e va la:gom tsåkk å he le:t di ti: i tömdi tarma. GHK: Va de allt? Va de bara ... ja me:nar, va de nå annat man sku sätta i den dä:r sme:ten än rå:g å blo:d, rå:gmjö:l å blo:d? SB: Nei, vi let bara rågmjöle å å he sko malas grö:ver. Kårvmjöle bru:ka vi ... pappa ha: ti kve:ne, så he sko int malas så fi:n. Å int sko e ta:s å:v, skre(:)ddas heldär å ... na mytsi na he fik heti bara heti dambe bårt. Men tå sko e vara såm sammanmala e ti rå(:)g ... {Jaha} Å han fikk int legg fö mytsi i: e fö tå sprakk di. Tå sko di ko:kas fösst. Tå hadd di elda sto:r u:ne å tå di to: döm åpp u:r gry:tå så tå le:t di döm I langpannona å å bete: … å tå steika di döm i u:ne. Å no: va he varm…go: he varm kårve. GHK: Å:t man de senn direkt eftär? SB: Nn-... Ja ete:, så leng e var varm, men tå sa:n så ko:ka di ti steitsi å le(:)t få:rtsöte åpå:. Ti k-... ti laga såm stsi:vona å:v hete:. Ti kon-... ti törka döm så di va:lt tåyr, int sko ti jo annos ha steiji se, {Nejnej} på vintre. Så han kond ha: heila å:re, {Jojo} eldä heila ... allt ti vå:re, kårva. GHK: Jå, nå sku dåm ... Hur sku man få: dåm å hållas? Sku dåm saltas på nå: sett då elär? Höll di bara a:v de där? SB: Nä:, ti tårka döm bara. {Torkning, jo} Å på hö-... tå bru:ka vi melt ... på vå:re så melta vi malte, så vi hadd i bastå bådi ko:ne å rå:gen le:t i så:va å å blöitis. Ko:ne sko vara ... sko nu he vara ... he var en fleir da no, ja minns int åm e va fem eldä seks da, men rågen sko int va: na än så tri: da(:), tertil e byrja kåma såm ... veks u:t ... grodda kon(a) ... kåm åpå e. Å tå sko e leggas i bastå å eldas så så heit, så han han tåld int vara åm int an hadd na: åpå hendre si:n tå an va ti: å åpå (h)eti mältlava å le:t iho:p e å rö:rt e å. He valt ritti bru:n. Å tå le:t a ... di mala e sa:n å tå hadd an ti drikka ti heila å:re, ti brygg drikka. GHK: Å de rekkte för hela å:re då. SB: Jå:. Ti le:t åtm-... såm ... Ti hadd sto:r så:va, såm v ein sekk å:v var sårt, ko:ne å rå:gen. GHK: Hm. Va de nån sjillna på: hur dåm sma:ka senn åm de va la:gat av ko:rn eller av rå:g? SB: He så va rå:gen he var all best, he var all sö:tast, he malte. Men ti bru:ka int ritti jöutis å:v en så tå le:t di ko:ne ila:g å no djik he bra: för se he å, men int var he så bra: så rå:gen. No: minns ja att vi ... å å på hö:ste kond vi ... fleira gang ter heim så röyka vi tsöte i bastå. GHK: När ni hadd slakta då? SB: Tå vi a slakta å di a viri i saltlaka först, så tå le:t vi e å röyka e i bastå e. GHK: Hur läng sku de va i saltlaka? SB: Nå tettils så e va:l ... såste: en pa:r tri: vikå. {Jo, jo} Vi hadd int tå he ti:de enny så di hadd heti stsinkå eldä söis ti ju:le, ana he var å:v heti va:nli tsöte. Å lu:tfiska sa:n lu:ta, såm ti ju:le. GHK: Jå. Va va de för fisk man fikk då ti lu:ta då? SB: Nå rittit lu:tfiska, tårska, e di jo. GHK: Jo. Va-... Fikk man tsjö:pa de då? SB: Jå:, ti hadd i sto:r ba:la på bo:da, allstans, alliho:pan lu:ta di, all gå:1a. Å he va ju:lma:te he. Å o:ststeitsi å kårvsteitsi sa:n, å tå laga di o:sta tå di fikk borikoddona så tå laga di o:sta å:v hete: första mjöltsi å.

- Men hur rymdes alla i gården då? - Här har vi varit ... men vi har en kammare på vinden, men nog har vi varit här tio och tolv hjon [:personer] i det här. Och mycket främmande sedan och mycket annat folk och. Nog rymdes allihop då den tiden, inte var det något svårt. - Jo. Nå fanns ... Hur räckte maten till då för alla? - Man bakade då när brödet vart slut. Inte var det något att köpa. Päronen [:potatis] hade man själv och mjölken hade man själv och smöret fick man från mejeriet sedan. Jag minns nu inte … jag minns nu inte något annat just att … Nog minns jag då vi brukade kärna här hemma. Och under krigstiden kärnade ju vi också någon gång, som söndagsdygnen. Det var ju smöret på kort för oss också. {Jaja} Ja, och då på hösten så hade de den där ... det var nu i mitt hem, som jag var hemma, så hade de den där stora slakten då på hösten, alltid ett stort djur, och en sex, sju får. Och vart det slut, köttet, så då hade man en ... tog man ett svin eller något då på vintern. Så vi hade alltid kött nog, av eget. - Nå vad lagade man av allt det där man fick vid slakten då? - Vi lagade korvarna [blodkorv; rågmjöl och blod blandades och hälldes i tarmarna varefter det kokades och gräddades i ugn], och vi lagade blodbrödet [hålkakor gjorda av rågmjöl och slaktblod], och vi lagade syltorna, och då lät de bereda huden. Då tog de skomakaren till gården att sy skorna åt allihopa, sedan började pappa sy själv. -Nå men dehär, korven, hur var den, vad skulle den bestå av? - Nå man skulle ta allt [alla] tarmarna och som ... Och då skulle de svängas och trampas i snön, om inte det fanns snön så då skulle de ... då skulle det ... skar de av råghalmen. Så man fick det där rent, så det där slemmet for allt bort av de där tarmarna. Och då skulle de i flera vatten sköljas. Då lade de i blodet rågmjölet och så ... tills det var lagom tjockt och det lade de dit i de där tarmarna. - Var det allt? Var det bara ... jag menar, var det något annat man skulle sätta i den där smeten än råg och blod, rågmjöl och blod? - Nej, vi lade bara rågmjölet och det skulle malas grövre. Korvmjölet [dvs. mjölet till blodkorven] brukade vi ... pappa ha till kvarnen, så det skulle inte malas så fint. Och inte skulle det tas av, skrädas [:siktas] heller och ... något mycket, [annat] det fick det där bara det där dammet bort. Men då skulle det vara som sammanmalet det till råg. {Jaha} Och man fick inte lägga för mycket i det för då sprack de. Då skulle de kokas först. Då hade de eldat stora ugnen, och då de tog dem upp ur grytan så då lade de dem i långpannorna, och det här ... och då stekte de dem i ugnen. Och nog var den varm ... god den varma korven. -Åt man det sedan direkt efter? - N-... Ja det där, så länge de var varma, men då sedan så kokade de till steket [se korvstek och oststek] och lade fårköttet på. De lagade som skivorna av det där. De kun-... de torkade dem så de vart torra, inte skulle de ju annars ha stått sig på vintern. Så man kunde ha hela året, {Jojo} eller hela ... allt tills våren, korvarna. - Jo, nå skulle de ... hur skulle man få dem att hållas? Skulle de saltas på något sätt? Höll de bara av det där? - Nej, de torkade dem bara. {Torkning, jo} Och på hö-... då brukade vi mälta ... på våren så mältade vi malt, så vi hade i bastun både kornet och rågen lagt i såarna att blötas. Kornet skulle vara ... skulle nu det vara ... det var flera dagar nog, jag minns inte om det var fem eller sex dagar, men rågen skulle inte vara något än [:mer än] som tre dagar, tills det började komma som ... växa ut ... groddarna kunde komma på det. Och då skulle det läggas i bastun och eldas så hett, så man tålde inte vara om inte man hade något på händerna sina då man var dit på den där mältlaven och lade ihop det och rörde [om] det. Det vart riktigt brunt. Och då lät man ... de mala det sedan och då hade man att dricka till hela året, att brygga dricka [av]. - Och det räckte för hela året då? -Jo. De lät åtm-... som ... De hade [en] stor så ... såm v[ar] en säck av var sort, kornet och rågen. - Hm. Var det någon skillnad på hur de smakade sedan om det var lagat av korn eller av råg? - Det som var [av] rågen det var allra bäst, det var allra sötast, det maltet. Men de brukade inte riktigt jötas [:nännas] [laga] av [råg], än så [:utan] då lade de korn tillsammans och nog gick det bra för sig det också, men inte var det så bra som råg. Nog minns jag att vi ... och på hösten kunde vi … flera gånger där hemma så rökte vi köttet i bastun. - När ni hade slaktat då? - Då vi hade slaktat och det var i saltlaken först, så då lade vi och rökte i bastun det. -Hur länge skulle det vara i saltlake? - Nå tills så det blir ... sådär en par tre veckor. {Jo jo} Vi hade inte då den tiden ännu så de hade den där skinkan eller sådant till julen, annat [än] det var av det där vanliga köttet. Och lutfiskarna sedan lutad som till julen. - Jo. Vad var det för fisk man fick då att luta då? - Nå riktigt lutfiskarna, torskar är de ju. - Jo. Va-... Fick man köpa det då? - Jo, de hade i stora balarna på boden, överallt, allihopa lutade de, alla gårdarna. Och det var julmaten det. Och oststeket [ost och får- eller kalvkött kokat i mjölk] och korvsteket [stuvning av blodkorv och ugnstekt fårkött] sedan, och då lagade de ost då de fick burenkorna [:kor som nyligen kalvat] så då lagade de ostarna av den där första mjölken.

— in: https://sls.finna.fi/Record/sls.SLS+2269_1978%253A18