File:Varmepump.JPG
Varmepump.JPG (439 × 222 pixels, file size: 18 KB, MIME type: image/jpeg)
Captions
This technology image could be re-created using vector graphics as an SVG file. This has several advantages; see Commons:Media for cleanup for more information. If an SVG form of this image is available, please upload it and afterwards replace this template with
{{vector version available|new image name}} .
It is recommended to name the SVG file “Varmepump.svg”—then the template Vector version available (or Vva) does not need the new image name parameter. |
This technology image was uploaded in the JPEG format even though it consists of non-photographic data. This information could be stored more efficiently or accurately in the PNG or SVG format. If possible, please upload a PNG or SVG version of this image without compression artifacts, derived from a non-JPEG source (or with existing artifacts removed). After doing so, please tag the JPEG version with {{Superseded|NewImage.ext}} and remove this tag. This tag should not be applied to photographs or scans. If this image is a diagram or other image suitable for vectorisation, please tag this image with {{Convert to SVG}} instead of {{BadJPEG}}. If not suitable for vectorisation, use {{Convert to PNG}}. For more information, see {{BadJPEG}}. |
Summary
[edit]DescriptionVarmepump.JPG | Värmepump |
Source | Egenritad |
Author | Rebecca Wulff |
Så här fungarar en värmepump
Man har sedan århundrade tillbaka använt sig av is som kylmedel. Man ”sparade” is för att även kunna använda den vid varmare årstider. På 1500-talet lärde man sig att använda andra metoder för att uppnå en temperatur som var lägre än 0 oC, tex genom att blanda salt och is.
På 1800-talet började man utveckla kyltekniska processer och år 1834 ansökte amerikanen Jacob Perkins om ett patent som i stora drag beskriver kompressorkylprossesen som är dagens mest använda kylmetod.
Med kyltekniken ”pumpar” man värme från en plats med lägre temperatur till en med högre. Samma metod som man använder i kylskåp och dylikt används även i värmepumpar.
För att åstadkomma en temperatur som är högre än omgivningen krävs det att energi tillförs i någon form, vanligtvis elenergi. Den vanligaste metoden man använder i värmepumpar kallas för kompressorprocessen. Den består av fyra huvudkomponenter: förångare, kompressor, kondensor och strypanordning. Den kylalstring som man eftersträvar vid ett kylskåp erhålls i förångaren, där köldmediet börjar koka. Detta sker genom att kompressorn kontinuerligt ”suger” upp ångan. För förångning av köldmedievätskan (ammoniak eller freoner) krävs det värme, vilket hämtas från utrymmet som kylts ned. I kompressorn komprimeras ångan till ett högre tryck och förs till kondensorn, där den kondenseras dvs. återgår till vätskeform. Vid detta förlopp frigörs den värme som måste bortföras. Det är denna värme som man använder hos en värmepump. Köldmediet leds från kondensorn till förångaren i ett kontrollerat flöde så att tryckdifferensen upprätthålls med hjälp av strypanordningen. Styranordningen är vanligtvis en ventil men på mindre anläggningar kan det även vara ett tunt rör. Valet av köldmedium påverkar vilka tryck som uppträder i systemet och vilka material som kan användas. Ett vanligt köldmedium är ammoniak men på 1930-talet började man även använda freoner som är halogenerade kolväten. Användningen av detta köldmedium har dock under senare tid begränsats på grund av deras inverkan på stratosfärens ozonhalt. Från strypventilen kommer det sedan kall vätska med lågt tryck som förs ut i förångaren.
En värmepump som hämtar värmeenergi vid 0 oC och lämnar vid +30 oC har drivenergi på 1kW och hämtar 4kW från en värmekälla med låg temperatur. Summan av dessa effekter avges från värmepumpen och kan utnyttjas, vilket i detta fall blir 5kW.
På grund av ökad levnadsstandard runt om i världen har resultatet inneburit en ökad efterfråga på olika teknik inom kylteknik, det klassiska tillämsområdet finns inom livsmedelsindustrin. I vardagslivet används kylteknik i kylskåp och frysskåp, för luftbehandling, komfortkyla och värmepumpar och i sportanläggningar för konstgjorda isbanor. Stora industriella tillämpningar av kyltekniken finns inom kemisk industri och processindustri. Bergvärme
Licensing
[edit]Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2 or any later version published by the Free Software Foundation; with no Invariant Sections, no Front-Cover Texts, and no Back-Cover Texts. A copy of the license is included in the section entitled GNU Free Documentation License.http://www.gnu.org/copyleft/fdl.htmlGFDLGNU Free Documentation Licensetruetrue |
This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license. | ||
| ||
This licensing tag was added to this file as part of the GFDL licensing update.http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/CC BY-SA 3.0Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0truetrue |
- You are free:
- to share – to copy, distribute and transmit the work
- to remix – to adapt the work
- Under the following conditions:
- attribution – You must give appropriate credit, provide a link to the license, and indicate if changes were made. You may do so in any reasonable manner, but not in any way that suggests the licensor endorses you or your use.
- share alike – If you remix, transform, or build upon the material, you must distribute your contributions under the same or compatible license as the original.
File history
Click on a date/time to view the file as it appeared at that time.
Date/Time | Thumbnail | Dimensions | User | Comment | |
---|---|---|---|---|---|
current | 07:46, 12 May 2006 | 439 × 222 (18 KB) | Rebeccawulff~commonswiki (talk | contribs) | Så här fungarar en värmepump |
You cannot overwrite this file.
File usage on Commons
There are no pages that use this file.
File usage on other wikis
The following other wikis use this file:
- Usage on sv.wikipedia.org