File:20200630 Oresunddirekt 20ar historik (50058117863).jpg

Analys av utvecklingen för informationstjänsten Øresunddirekt i Malmö och Köpenhamn i samband med att verksamheten fyller 20 år den 28 juni 2020. Analysen är gjord av Øresundsinstituttet på uppdrag av Øresunddirekt.

Länk till analysen: <a href="https://www.oresundsinstituttet.org/wp-content/uploads/2020/06/20200629_Oresunddirekt_20_ar_delI.pdf" rel="noreferrer nofollow">www.oresundsinstituttet.org/wp-content/uploads/2020/06/20...</a>

© Øresundsinstituttet

(CC BY 3.0)

Detta verk av Øresundsinstituttet är licensierat under en Creative Commons Erkännande 3.0 Unported-licens (CC BY 3.0). Bilden får fritt publiceras under förutsättning att källa anges. .The picture can be used freely under the prerequisite that the source is given. News Øresund, Malmö, Sweden News Øresund är en oberoende regional nyhetsbyrå som är en del av det oberoende dansk-svenska kunskapscentrat Øresundsinstituttet.

<a href="http://www.newsoresund.org" rel="noreferrer nofollow">www.newsoresund.org</a> <a href="http://www.oresundsinstituttet.org" rel="noreferrer nofollow">www.oresundsinstituttet.org</a>

Øresunddirekt startade som två åtskilda organisationer, men med samma varumärke, i samband med Öresundsbrons invigning år 2000 med syftet att ge information till de tusentals pendlare som varje dag väntades korsa gränsen och för företag som ville ta sig in på marknaden på båda sidor av Öresund. Øresunddirekts utveckling har inte saknat utmaningar, men har drivits framåt av en vilja att vara en integrerande kraft i regionen. Den direkta statliga startfinansieringen upphörde 2003 och verksamheten övergick till att finansieras av statliga myndigheter och regionerna.

Øresunddirekt såg dagens ljus sommaren 2000. Det svenska informationskontoret invigdes på Stortorget i Malmö den 28 juni inför journalister och besökare. I media skrevs det om hur Sverige och Danmark skulle knytas närmare, om hur regionen skulle bli en gemensam arbetsmarknad, om ökade flyttströmmar och om turistmål värda att besöka på den andra sidan sundet. Den 1 juli invigdes Øresundsbron efter att det första anläggningsarbetet hade inletts 1993 och stämningen var förväntansfull kring öppningen. Samma dag öppnade webbredaktion i Köpenhamn Øresunddirekts hemsida med syfte att serva medborgare och företagare med information om att jobba, flytta, göra affärer och etablera sig på andra sidan sundet.

1999-2003: Statlig period

Gemensam regeringsrapport Utbytet mellan Sverige och Danmark, både på ett mänskligt, kulturellt och ekonomiskt plan, sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden. När byggandet av Øresundsbron inleddes gick utbytet in i en ny era och det sattes igång en rad undersökningar och analyser om regionens status. 1997 konstaterade den dansk-svenska politiska samarbetsorganisationen Øresundskomiteen att det fanns flera integrationshinder i regionen och de danska och svenska regeringarna började gå igenom och analysera regler och rutiner inom nio olika temaområden. 1999 släpptes den gemensamma regeringsrapporten ”Øresund – en region blir till” där man konstaterade att skillnaderna mellan länderna behövde bearbetas så långt det var möjligt. En av slutsatserna var att det var avgörande för integrationen att invånare och företag skulle få tillgång till ”lättillgänglig och pålitlig information” och man föreslog att inrätta en gemensam dansk-svensk informationstjänst. Sedan april 1999 fanns ett samarbete mellan arbetsförmedlingarna i Sverige och Danmark, kallat AF-Øresund, med kontor på båda sidor sundet som bildats efter ett gemensamt dansk-svenskt regeringsbeslut. Vid millennieskiftet var arbetslösheten i Sverige högre än i Danmark och framför allt fanns det möjligheter till jobb på den danska sidan inom branscherna IT, restaurang och vård.

Webbredaktionen placeras i Köpenhamn Statens Information, SI, den då officiella danska informationsmyndigheten, fick hösten 1999 i uppdrag av regeringarna att lämna förslag till hur en dansk-svensk informationstjänst skulle kunna utformas. I förslaget som togs fram konstaterade SI att en webbsida som gav myndighetsinformation och svar på frågor om regler och skillnader mellan länderna vore det bästa alternativet. Regeringarna gick på linjen som var utarbetad i förstudien med förbehållet att hemsidan skulle kompletteras med telefonbetjäning och möjlighet till personlig service på vissa befintliga myndighetskontor. Från svensk sida tyckte myndigheterna att personlig service var nödvändigt för att kunna ge tillgänglig och bra information och därför pågick parallellt diskussioner om att öppna ett informationskontor med placering i Malmö. Flera intervjupersoner uppger att ett sådant besökscenter, ur dansk synvinkel, inte upplevdes lika intressant eftersom danska myndigheter, och inte minst Statens Information, generellt hade kommit längre med att ge digital myndighetsinformation på nätet än vad fallet var i Sverige. Eftersom SI redan hade erfarenhet av att informera via webben så förlades webbredaktionen dit. Tio medarbetare anställdes, fem från Danmark och fem från Sverige, för att påbörja arbetet med att bygga upp hemsidan under våren 2000. – Det skulle fungera som ett smidigt digitalt guidesystem för folk som skulle bo eller arbeta på den andra sidan sundet, säger Simon Hansen, då direktör för Statens Information och som var med och skrev förstudien. – Man ska se det som att vi ville skapa ett virtuellt hus, och då kan det även handla om ett fysiskt hus, men inledningsvis ville vi i alla fall skapa ett digitalt informationssystem. Det var det moderna på den tiden, att man kunde visa att det gick att digitalisera offentlig information. Det var det som var Statens informations huvuduppgift, fortsätter han. De båda regeringarna tillsköt sammantaget 34 miljoner danska kronor för upprättandet av en redaktion som skulle sköta hemsidan, ta emot telefonsamtal och börja bygga ett informationsnätverk mellan danska och svenska myndigheter. Svenska Utrikesdepartementet bidrog med 17 miljoner kronor och danska Forskningsministeriet och Erhvervsministeriet bidrog gemensamt med 17 miljoner fördelat över perioden 2000-2003. En genomförandegrupp tillsattes bestående av företrädare för myndigheter, med ansvar för uppbyggandet av informationstjänsten fram till att Statens Information tog över ansvaret efter att hemsidan lanserats. Svenska UD beslutade samtidigt om att bidra med ytterligare 12,3 miljoner svenska kronor till att finansiera ett servicekontor i Malmö, där besökare skulle kunna prata med och få information från flera myndigheter samtidigt. Eftersom verksamheterna på båda sidor sundet hade i uppgift att ge myndighetsinformation till medborgare i regionen, betonade UD att det var viktigt att verksamheterna byggdes upp i ”samspel” med varandra. Både den danska och svenska regeringen avsatte dessutom ytterligare pengar till Øresund Network, en större marknadsföringssatsning för att sprida kännedomen om regionen internationellt. En annan uppgift som gavs Øresunddirekt var att upptäcka och avrapportera gränshinder som negativt påverkade integrationen i regionen. Dessa hinder skulle rapporteras till en bilateral dansk-svensk styrgrupp, inte olikt hur de idag ansvarar för att rapportera om gränshinder till Nordiska Ministerrådets Gränshinderråd

Myndighetskontoret i Malmö byggs upp Länsstyrelsen i Skåne, tillsammans med Skattemyndigheten, Länsarbetsnämnden, Försäkringskassan och Region Skåne, stod bakom ansökan till UD om medel för att öppna ett myndighetskontor i Malmö. Planeringen och uppbyggandet av informationskontoret inleddes under våren 2000 med Länsstyrelsen som ansvarig samordnare och med ansvaret för att hitta en lokal, sätta ramarna för budgeten och starta verksamheten. Den 28 juni 2000 invigdes kontoret på Stortorget med en stor Øresunddirekt-skylt ovanför ingången. Anne Wirén Larsson, som var skattehandläggare på kontoret och senare Öresundssamordnare för Skatteverket, menar att det var nytt för denna tiden att flera myndigheter skulle enas och arbeta gemensamt på ett och samma kontor. Det fanns inga exempel någon annanstans i landet på myndigheter som delade kontor på samma sätt som man gjorde på Øresunddirekt. Hon minns det som ett intensivt projekt för att få samarbetet mellan myndigheterna att fungera inne på kontoret. – Det var flera stycken som skulle samsas om till exempel vilka stolar som skulle köpas in, hur vi skulle sitta och så vidare. Då var verkligen myndighetssamarbete jobbigt och vi var ganska okända för varandra, men samtidigt var det mycket driv i det. Bron skulle snart öppna och allt kändes väldigt spännande. Det var jättekul, men det var otroligt mycket arbete, säger hon.

Två organisationer – ett varumärke Ett kontor med besöksmöjlighet i Malmö, och en webbredaktion i Köpenhamn som informerade medborgarna via webben blev de två inriktningarna för de nya verksamheterna när de drog igång år 2000. Båda gick under varumärket Øresunddirekt, men organisatoriskt och finansiellt var de, och är fortfarande, åtskilda. Redaktionen i Köpenhamn finansierades av både danska och svenska staten medan informationskontoret i Malmö bara fick svenskt stöd. De två Øresunddirekt-avdelningarna samarbetade dock genom att hålla hemsidan uppdaterad med rätt myndighetsinformation. Redaktionen i Köpenhamn skrev kortare versioner av myndighetstexter om a-kassa, pendling, skatt, socialförsäkring med mera utifrån ett svenskt respektive danskt perspektiv, med länk till myndigheternas texter, för publicering på webben. Myndigheter på kontoret i Malmö och myndighetskontakter i Danmark granskade texterna så att de var korrekta. I samband med utbytet av information så uppstod också ett samarbete mellan kontoren och med myndigheterna. Inför olika informationskampanjer arbetade organisationerna även fram gemensamma informationsbroschyrer för att synas som en och samma organisation utåt. – Øresunddirekt är ett gemensamt projekt, men det var inte det i uppstarten. I uppstarten fanns det två olika tankar och två olika värden, säger Claes Håkansson, som då arbetade på Øresunddirekt Köpenhamn och idag är seniorrådgivare på Nordiska Ministerrådet, om att två olika avdelningar bildades. – Både från Øresunddirekt i Köpenhamn och från kontoret i Malmö utgick man från samma tanke om att en gränsregional information till medborgare och företag var ett sätt att bidra till bildandet av en gemensam arbetsmarknadsregion över Öresund. I Danmark var man intresserad av att det byggdes upp ett myndighetssamarbete över gränsen men hade huvudfokus på webbplattformen. För oss som arbetade på webbredaktionen handlade det om att identifiera och få kontakt med de danska och svenska myndigheter som kunde ge oss information och sedan kvalitetssäkra texterna innan vi publicerade. I det arbetet uppstod ett gott samarbete med Øresunddirekt i Malmö, säger han. Anne Wirén Larsson tror att det hade funnits fördelar med att få en ”spegelvänd” organisation, men tror att det hade varit svårt att göra det möjligt med tanke på de olika kommunala och regionala strukturerna i de båda länderna. – Det optimala för oss hade ju varit att få precis samma upplägg på den danska sidan, men i Danmark ville man inte ha ett fysiskt ställe utan man trodde mer på webben och det digitala. Det optimala hade varit att ha två systerorganisationer, men återigen, det är ett annat land med andra kommunala spelare och man kan aldrig få det helt spegelvänt. Nu blev det en konstruktiv uppdelning.

Kulturskillnader mellan länderna I några av intervjuerna till rapporten har det framhållits att det fanns kulturskillnader som inledningsvis påverkade samarbetet. Skillnader i organisationskultur och förhandlingskultur mellan länderna visade sig vid uppstarten, till exempel mellan svenskt konsensustänkande och det danska mer direkta beslutsfattandet. Jakob Rasborg, som var den första verksamhetsledaren på webbredaktionen i Köpenhamn, minns att samarbetet på den dansk-svenska redaktionen hade utmaningar vid uppstarten, men att en målmedvetenhet och ett gemensamt syfte att skapa begriplig information på båda språken underlättade samarbetet. – Det var typiskt att det var danskarna som hela tiden skulle säga sin mening och avbryta chefen, och svenskarna som snällt väntar på sin tur och lyder chefen utan att få sin egen mening fram. Men som tur var så var arbetsuppgifterna relativt tydliga, och vi hade fokus på att skriva bra texter på danska och svenska, och därför blev samarbetet också bra, säger han. Svenskarna och danskarna pratade mycket sinsemellan för att uppnå bästa effekt i tilltalet i artiklarna och för att förstå hur ”den andre” tänker, menar Jakob Rasborg och tillägger att det därför blev ett tätt samarbete. Åke Törringer, Länsstyrelsens samordnare för Øresunddirekt i Malmö, och Simon Hansen, direktör för Statens Information år 2000 och som arbetade med att planera och bygga upp Øresunddirekt i Köpenhamn, ledde var sin avdelning av Øresunddirekt vid uppstarten men minns inte några samarbetssvårigheter mellan kontoren i Malmö och Köpenhamn. En stor del av uppföljningen av Øresunddirekts verksamhet de första åren skedde dock på departementsnivå och där märkte Åke Törringer, som vid flera tillfällen avrapporterade om verksamheten till tjänstemän på UD, ibland av samarbetssvårigheter. Han minns framför allt ett möte med det ansvariga departementsrådet på svenska UD där kulturskillnaderna gjorde sig påminda. – Departementsrådet berättade för mig att de veckan därpå skulle träffa den danska motparten på departementsnivå och sa: ”Denna gången ska vi köra över danskarna. Hittills har de alltid fått sin vilja igenom men nu är det vi som har mötet här i Stockholm och då ska vi få igenom våra beslut”. När jag veckan efter var på ett möte i Köpenhamn så frågade jag försiktigt om hur mötet hade gått? Då svarade han: ”Det var ett alldeles utmärkt möte. Äntligen fick vi reda på vad svenskarna verkligen ville”. Det var helt enkelt olika möteskulturer som krockade, vi tänker på lite olika sätt, säger Åke Törringer.

Visionen var att skapa en informationsbro Visionen med informationstjänsten var att bygga en ”informationsbro över sundet”, eftersom skillnader mellan länderna i reglerna för skatt, a-kassa, socialförsäkring och på andra områden skulle komma att utgöra hinder för integrationen och vid skapandet av en gemensam arbetsmarknad. Syftet med informationstjänsten var att pendlare och företagare med Øresunddirekts hjälp skulle få ett helhetsgrepp kring vad man behöver tänka på när man ska verka elle bo på andra sidan sundet. I rapporten ”Öresund – en region blir till” konstaterade regeringarna gemensamt att den ökade informationsinsatsen i regionen inte ”på kort sikt kommer att lösa de grundläggande barriärerna för en sammanhängande region” men att insatsen däremot ska fungera som en ”katalysator för integrationen”. Regeringarnas ambitioner var högt ställda. Visionen för Øresundsregionen som en region där man skulle kunna bo och arbeta på tvärs över sundet var mer långtgående än vad ”existerande samarbeten i Norden och Europa tog höjd för”, framgick i rapporten. Enligt flera nyhetsartiklar från år 2000 blev det också en anstormning av besökare till kontoret i Malmö under de första månaderna, men därefter kom intresset att avta något. Det bekräftas också i ett par av intervjuerna. Antalet besökare på kontoret i Malmö ökade inte särskilt mycket under de första åren efter att bron hade invigts. Till exempel sökte sig under 2001 omkring 5 000 personer till informationskontoret i Malmö för personlig rådgivning, medan antalet 2003 hade växt till 5 500. Arbetspendlingen över sundet ökade under samma period från cirka 4 000 pendlare 2001 till cirka 6 000 år 2003. – Man väntade på den där explosionen, men under de första åren kom inte riktigt arbetspendlingen igång. Jag minns att någon chef gick förbi kontoret och sa att det fanns inget folk här inne. Det var inte den där anstormningen, men vi sa att vi måste vara uthålliga för här finns potential. Vi började också bli mer proaktiva och Arbetsförmedlingen började ge sig ut för att träffa de arbetslösa till exempel, säger Anne Wirén Larsson.

Statliga finansieringen upphör När den statliga treåriga finansieringsperioden, som regeringarna hade beslutat om år 2000, upphörde 2003 tog Köpenhamns kommun över det administrativa ansvaret för Øresunddirekt i Köpenhamn. Nya finansiärer blev Region Hovedstaden och Erhvervsministeriet och verksamheten fick en årsbudget på cirka fem miljoner danska kronor, jämfört med cirka 7,3 miljoner danska kronor per år tidigare. Regeringarna hade redan i planeringsstadiet sett Øresunddirekt som ett projekt och med syfte att finansiera informationstjänsten till dess att verksamheten var implementerad för att sedan lämna över ansvaret. 2003 beslutades även om ett samgående mellan Øresunddirekt och organisationen Øresund Network, som hade i uppgift att informera och marknadsföra Öresundsregionen. Øresund Network lades ner 2007. Utrikesdepartementet upphörde 2003 även med finansieringen av informationskontoret i Malmö, men valde en modell där stödet kom att trappas ned under tre år, fram till 2006. Därefter gav UD projektbidrag under vissa år. På Øresunddirekt i Malmö blev övergången från statlig finansiering ganska odramatisk. De samordnande myndigheterna tog över rollen som finansiärer och det skapades ett system där varje myndighet betalade en lika stor del av kostnaderna för kontoret samt bidrog med egen personal. Christer Olsson, som först jobbade som arbetsförmedlare och sedan blev samordnare för Arbetsförmedlingen på Øresunddirekt, säger att Arbetsförmedlingen och de andra myndigheterna förde diskussioner i en positiv anda kring en fortsättning av verksamheten efter att den statliga finansieringen upphört. – Från Arbetsförmedlingens sida var man positiv eftersom vi såg den omedelbara nyttan med kontoret och att det var väl använda pengar, säger han. På dansk sida löstes finansieringen genom att Region Hovedstaden och Erhvervsministeriet gick in som finansiärer med 2 till 2,5 miljoner danska kronor vardera fram till 2009. Under åren efter 2009 sjönk finansieringsbidragen eftersom de båda myndigheterna drastiskt minskade sina stöd. De första åren var övergången dock odramatisk, enligt Claes Håkansson, som arbetade på Øresunddirekt från starten fram till 2008. – Jag upplevde inte att verksamheten påverkades av att den statliga finansieringen upphörde.

2003-2013: Vägen mot formalisering

Två utredningar Denna period omfattar tiden från att den statliga finansieringen upphörde 2003 och fram tills att ett samarbetsavtal mellan Øresunddirekt i Malmö och Köpenhamn undertecknades 2013. Efter den statliga finansieringsperiodens slut var det upp till de båda organisationerna att hitta en ny modell för att finansiera verksamheten, vilket skapade en viss osäkerhet kring framtiden. Det finns inte några årsberättelser tillgängliga från de här åren (den första årsberättelsen är från 2013 från dansk sida, och 2011 från svensk) vilket också understryker att verksamheterna inte hade formaliserats än, på samma sätt som idag. I en rapport från 2010 konstaterar konsultbolaget Aspekta att Øresunddirekt bara några enstaka år under denna perioden var inskriven i någon av de samverkande svenska myndigheternas regleringsbrev och att det inte fanns någon tydlig policy kring detta. Mellan 2009-2010 genomfördes två utredningar, en på svensk och en på dansk sida, av Øresunddirekts verksamhet med syfte att komma med förslag till framtida modeller för finansiering och organisering av verksamheterna. Verksamheterna strävade under dessa år efter att förbättra samarbetet dem emellan. Samverkan ökade till viss del i och med att de båda verksamheterna fick gemensamma finansiärer i Region Skåne och Nordiska ministerrådet. Region Skåne började 2008 medfinansiera Øresunddirekt i Köpenhamn och tog då plats i den danska styrgruppen, bredvid att de sedan tidigare satt i den svenska. 2011 gick Nordiska Ministerrådet in som medfinansiär av båda verksamheterna och tog plats i båda styrgrupperna.

Tydligare ägarskap efterlyses 2007 tog den dansk-svenska politiska samarbetsorganisationen Øresundskomiteen över värdskapet för Øresunddirekt Danmark, från Köpenhamns kommun, och man flyttade in i nya lokaler på Gammel Kongevej 1. 2009 fick konsultföretaget Copenhagen Economics i uppdrag att utreda och analysera Øresunddirekt Danmarks verksamhet och lämnade förslag till hur den skulle kunna utvecklas. Deras huvudsakliga uppmaning var att verksamheten borde nå en större stabilitet, att det var viktigt att förbättra samarbetet med Øresunddirekt i Malmö samt med de danska myndigheterna. Se slutsatserna i faktarutan intill. Samtidigt fick konsultbolaget Aspekta i uppdrag av Øresunddirekt Sverige att utreda möjliga framtida former för verksamheten. I rapporten stod det att det råder en god arbetskultur inom verksamheten och att medarbetarna känner en stolthet över arbetet de utför medan brister i organisationen som lyftes fram hade med ägarskap och finansiering att göra. I rapporten konstaterades att staterna eller regionerna behövde ta ett större ägarskap eftersom det skulle ge verksamheten ett tydligare mandat att jobba utifrån, och kring finansieringen förespråkades ett upplägg med antingen en statlig eller regional finansiering. Se de alternativ för Øresunddirekt Sverige som lyftes fram i faktarutan intill. I utredningen konstaterade Aspekta även att ”oavsett organisatorisk lösning är det en rekommendation att skapa en formell struktur för samverkan och samordning av verksamheten”. En gemensam ägar- eller styrgrupp mellan Øresunddirekt i Malmö och i Köpenhamn, som förenade ägarskap och finansiärer, föreslogs i rapporten. Slutsatserna skiljde sig inte så mycket från de slutsatser som Copenhagen Economics hade dragit i sin analys av den danska verksamheten. Med utgångspunkt i rapporterna tog Region Hovedstaden och Region Skåne i maj 2010 gemensamt fram ett diskussionsunderlag kring hur Øresunddirekts verksamheter kunde organiseras och finansieras i framtiden. Regionernas mål med underlaget var att skapa en långsiktig lösning för Øresunddirekt och förbättra samarbetet mellan Malmö och Köpenhamn. De konstaterade att, även om de är organisatoriskt åtskilda, så är verksamheterna beroende av varandra och med samarbete och gemensamma aktiviteter så kan en gemensam plattform skapas, samt att det gentemot kunderna är viktigt att verksamheterna agerar med gemensam front. I diskussionsunderlaget konstaterades att finansieringen de senaste åren varit osäker och inte särskilt långsiktig. En annan slutsats var att Øresunddirekt skulle fokusera på och vidareutveckla sin kärnuppgift, dvs. att ge aktuell och pålitlig information till medborgare.

Förslag om samgående röstas ned I underlaget aktualiserades frågan om ägarskap igen och Øresundskomiteen, som sedan 2007 varit värdorganisation för verksamheten i Köpenhamn, föreslogs bli värd även för verksamheten i Malmö. Med förslaget hoppades man uppnå en samlad ledning och koordinering mellan verksamheterna samtidigt som den nationella jämvikten skulle behållas, eftersom Øresundskomiteen var ett dansk-svenskt politiskt samarbete. Förslaget, som skickades i en promemoria till regeringarna, var att skapa en sammanhållen organisation under Øresundskomiteen och med följden att Øresunddirekt i Malmö skulle ingå i den nya organisationen. Planerna kom dock aldrig att realiseras, utan tidigt beslutades att inte gå vidare med förslaget. Christer Olsson, då samordnare för Arbetsförmedlingen, var emot förslaget och menar att utmaningen med att nå en långsiktig finansiering på den danska sidan låg bakom hans inställning i frågan. Även andra myndighetssamordnare var emot samgåendet, menar han, och eftersom förutsättningen var att alla skulle vara överens så röstades förslaget ned. – Ett samgående hade inneburit en stor risk att en stor del av kostnaderna hade landat i knät på de svenska myndigheterna, vilket skulle kunnat äventyra hela projektet. Så vi förespråkade istället ett intimt samarbete, men med delad ekonomi, säger han. Eskil Mårtensson satt som Region Skånes representant i arbetsgruppen för Øresunddirekt i Sverige mellan 2005-2015 och i Øresunddirekt Danmarks styrgrupp mellan 2008-2015. Att det inte blev någon sammanslagning av verksamheterna menar han också berodde på att man ville undvika att danska sidan gradvis skulle förlora sitt engagemang i Øresunddirekt.

– Om danskarna hade varit mer engagerade så hade utgångspunkten varit en annan. Sedan är det inte särskilt lätt att skapa en juridisk organisation mellan Sverige och Danmark. Men det fanns en allmän uppfattning från den svenska sidan att de, om det hade blivit en sammanslagning, efterhand skulle hoppa av, säger han.

Att flera utredningar togs fram under dessa år var, menar han, grundat i ett genuint intresse från ledningarna att vilja utveckla verksamheterna.

– Att titta på en sammanslagning var att våga ta ett steg. Men det var ingen krisstämpel utan snarare var det ett sätt att vilja vässa sig, säger han.

2013: Samarbetet formaliseras

Nytt samarbetsavtal Frågan om en sammanslagning rann till slut ut i sanden, men stegen mot en ökad samverkan som tagits ledde fram till ett konkret resultat i form av att Øresunddirekts danska och svenska verksamhet undertecknade ett samarbetsavtal 2013. I avtalet stod definierat verksamheternas uppdrag och respektive ansvarsområden, där det poängterades att de fortsatt skulle vara organisatoriskt och finansiellt åtskilda, men att de delar ett gemensamt varumärke och därför bör ha en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i driften och utvecklingen av verksamheten. Eftersom inriktningen mot målgrupper och uppdragsgivare är gemensam så ska all marknadsföring koordineras och informationsmaterial tas fram gemensamt, stod det i samarbetsavtalet. På styrgruppsnivå ska verksamheterna dessutom samverka genom att ha gemensamma styrgruppsmöten en gång om året då den framtida driften och utvecklingen av Øresunddirekt ska diskuteras. Utöver detta ska regelbunden kontakt has för att stämma av det operativa arbetet. Samarbetsavtalet undertecknades av ordförandena i styrgrupperna, Annelie Johansson (tillförordnad) för Øresunddirekt Malmö och Finn Lauritzen för Øresunddirekt i Köpenhamn, i november 2013. Magnus Schönning, Länsstyrelsens samordnare för Øresunddirekt i Malmö 2012-2014, minns inte att samarbetsavtalet innebar någon större förändring på ett konkret plan, utan att det snarare formaliserade den samverkan som redan fanns. Snarare kan det ha hjälpt till att stärka banden mellan de båda verksamheterna, tror han. – Det innebar väl ingen jättestor förändring i sig utan det var väl snarare så att saker som redan pågick fick lite fastare former, om jag minns rätt. Jag tror inte att det innebar någon jättestor skillnad. Samarbetsavtalet satte snarare på pränt det sätt vi hade jobbat på. Men det hjälpte till att stärka banden mellan den svenska och danska delen. Vi reglerade det där på ett tydligare sätt, där vi gav den danska delen en tydligare plattform till de svenska mötena, och vice versa. Det formaliserade närvaron kan man säga, säger han. – Jag minns inte exakt resonemanget bakom varför avtalet slöts. Man ville väl formalisera och tydliggöra på något sätt, säger han.

Ny ledarroll i Malmö med ett strategiskt fokus Samma år, 2013, påbörjades även en omorganisering av ledningen för Øresunddirekt i Malmö. Clas Hellstrand, mångårig platsansvarig och anställd av Länsstyrelsen, gick i pension och i och med det utformades en tjänst som framgent skulle ta rollen som både platsansvarig och Länsstyrelsens samordnare. Sandra Forsén anställdes och fick ett större strategiskt och kommunikativt ansvar jämfört med föregångarna och fick även ansvaret för kontakten med myndigheter och andra aktörer. När Magnus Schönning sedermera slutade på Länsstyrelsen 2014 fick Øresunddirekt i Malmö sin första verksamhetsansvariga i Sandra Forsén. Tidigare hade Länsstyrelsens samordnare jobbat ungefär 15-20 procent med Øresunddirekts verksamhet och fysiskt varit placerad på Länsstyrelsens kontor. Nu omformades den till en heltidstjänst med fysisk placering i Øresunddirekts lokaler. Främsta skälet till omorganiseringen var att skapa en verksamhetsansvarig som kunde agera mer strategiskt och för att göra arbetet smidigare jämfört med tidigare, menar Sandra Forsén. – Med den nya tjänsten ville man ha ett mer smidigt sätt att leda verksamheten på. Innan var det nog större krav på att beslut skulle förankras i styrgruppen innan de kunde tas, medan vi idag utgår från den riktning och de ramar som styrgruppen har satt åt oss. Förr tror jag att det var vanligare med detaljbeslut som behövde tas i konsensus, säger Sandra Forsén. I och med omorganiseringen ökade Øresunddirekt i Malmö också sin utåtriktade och integrationsfrämjande verksamhet, med ökat deltagande på karriärmässor, besök på skolor och företag samt med fler besök på kontoret för företag med intresse av att verka och etablera sig i Danmark. – Sedan 2013 är vi mer proaktiva med att söka upp våra målgrupper anser jag. Som ett exempel har vi haft ett särskilt projekt där vi har träffat kommuner vars personal kan vara i kontakt med vår slutkund, alltså de som vill börja pendla eller bedriva verksamhet, så att de också känner till oss. Vi försöker hitta mellanledet helt enkelt, säger Sandra Forsén.

Øresunddirekt Sverige flyttar till Anna Lindhs plats Flera andra konkreta utvecklingssteg togs från 2013 och framåt. Øresunddirekt i Malmö lämnade 2014 sina lokaler vid Stortorget och flyttade till en ny plats på Hjälmarekajen, vid Anna Lindhs plats, som i takt med tillväxten av högskolan kommit att bli ett stråk för alla de som passerar till och från högskolan, Västra hamnen och centralstationen. Enligt Magnus Schönning var flytten ett medvetet val för att försöka göra verksamheten synlig för fler människor. – Kontraktet löpte ut och att förnya det gamla hade blivit för dyrt, så vi letade efter nya lokaler och landade på Anna Lindhs plats. Vi ville ligga i ett område där det fanns mer relevant trafik. Malmö universitet (då högskola reds. anm.) fanns där och höll på att byggas ut, och flera verksamheter, som Malmö Live, har tillkommit. Så vi fick en annan exponering än när vi låg lite dolt bakom träden på Stortorget, säger han. Satsning mot företagen En gemensam och konkret satsning, från verksamheterna i både Malmö och Köpenhamn, mot mer företagsvägledning inleddes också i början på 2010-talet. Flera intervjupersoner framhåller att syftet redan från början var att verksamheten skulle rikta sig mot både privatpersoner och företag men att företagsdelen av verksamheten av någon anledning inte ”fick fäste” i början. 2010 lanserade Øresunddirekt webbportalen Øresunddirektbusiness, med information till företag kring vad de ska tänka på när de etablerar sig, marknadsför sig eller ska börja sälja produkter över sundet. 2012 instiftades Öresundsvägledarna som är en företagsservice ledd av Øresunddirekt i samarbete med Københavns Erhvervshus, NyföretagarCentrum Øresund och Skatteverket och Försäkringskassan på Øresunddirekt i Malmö, och 2017 instiftades Øresundsexperterna, en tjänst som svarar på frågor online från små och medelstora företag. Det dröjde några år innan satsningen mot företagssidan tog fart. Efter två år låg antalet besök på företagsportalen Øresunddirektbusiness.com på omkring 13 000 per år, eller motsvarande fem procent av det totala antalet besök på Øresunddirekts hemsidor. Idag (2019) har företagsportalen runt 40 000 besök per år. Antalet rådgivningsmöten som Öresundsvägledarna har hållit har varierat mellan 70-90 stycken per år och mestadels har svenska företag varit intresserade. – Nyttan för de individuella företagen tror jag nog har varit jättebra. De som var där fick säkert jättebra skjuts. Sen var det inte vida spritt att det fanns denna möjligheten, säger Eskil Mårtensson. En annan gemensam satsning mot näringslivet var priset Øresunddirektbusiness Award som delades ut för första gången 2014 och som fortsatte att delas ut under tre år. Prissumman var mellan 50 000-100 000 danska kronor och gick till ett litet eller medelstort företag som hade sett en affärsmöjlighet på andra sidan sundet. Summan betalades ut av Øresunddirekt, men 2016 lades priset ned på grund av resursbrist. Eskil Mårtensson, som satt i den danska styrgruppen för Øresunddirekt fram till 2015 och som därefter har följt verksamheten noga, beskriver att en positiv förnyelseanda präglade verksamheten dessa år. – Man startade upp företagsrådgivningen ett par gånger i veckan, vilket var en ny nisch, och kontoret i Malmö renoverades också, så man hade verkligen positiva ambitioner. Det var roligt att vara med i utvecklingsarbetet och det fanns en positiv anda. Man brann för detta, säger han.

Osäkerhet om finansiering i Danmark Från och med 1 januari 2016 tog Greater Copenhagen Committee över värdskapet över Øresunddirekt Danmark, efter att den tidigare politiska samarbetsorganisationen Øresundskomiteen hade ombildats till den nya organisationen. Øresunddirekts redaktion kunde därmed sitta kvar på kontoret på Nørregade i Köpenhamn som blev Greater Copenhagens Committees kontorslokaler. Finansieringen av den danska verksamheten upplevdes som osäker under perioder under 10-talet, även om det nya samarbetsavtalet hade skapat mer tydliga ramar för hur Øresunddirekt skulle bedrivas. Finansiering på den danska sidan beskrivs i flera intervjuer som en utmaning, både i ett historiskt och ett framtidsperspektiv. Några menar att finansieringsproblemet aktualiserades när den statliga finansieringsperioden upphörde, medan andra menar att diskussionen har varit aktuell de senaste fem-sju åren. Fram till 2009 låg dock Øresunddirekt Danmarks budget på över fem miljoner danska kronor per år. Region Hovedstaden och Erhvervsministeriet har historiskt sett varit de största finansiärerna av Øresunddirekt i Köpenhamn, men efter 2010 trappade de gradvis ned sitt stöd. 2012 gick Skattestyrelsen in som ny finansiär och har gett bidrag sedan dess, men samma år drog Beskæftigelseministeriet (som hade gått in som finansiär 2008) in sitt stöd på en halv miljon danska kronor. Den osäkra finansieringen nämns i intervjuer leda till utmaningar med att planera verksamheten. Danska Skattestyrelsen beviljar idag stöd för ett år framåt, medan Region Skåne, Nordiska Ministerrådet och Erhvervsministeriet beslutar om stöd för tre år åt gången. Eftersom de treåriga kontrakten sträcker sig fram till 2020, så ska tre nya kontrakt avtalas fram för Øresunddirekt i Köpenhamn i år. Under 2010-talet har det minskade stödet inneburit en minskad bemanning på webbredaktionen. 2010 bestod redaktionen i Köpenhamn av fem anställda och en chef, att jämföra med cirka 2,5 tjänster samt en studentmedarbetare 2019. När mångårige sekretariatsledaren för verksamheten i Köpenhamn, Thomas Steffensen, slutade 2018 drogs tjänsten in och det operativa ansvaret flyttades över till en sektionsledare, en mindre strategisk tjänst, 2019. Magnus Schönning menar att finansieringen av den danska verksamheten var en av huvudfrågorna även under hans år på Øresunddirekt. – Jag tycker de har gjort ett fantastiskt jobb utifrån förutsättningarna men det har inte varit enkelt. Ganska ofta upplevde vi att de i november inte visste vad de skulle ha för finansiering året efter, säger han. – Den kortsiktiga finansieringen påverkade oss, eftersom de stod för internetdelen, och när den ena delen av verksamheten har svårt att planera långsiktigt så blir det problematiskt. Även om det inte var någon katastrof. De var duktiga på att landa till slut, så det var inte att allting stod stilla. Men det var inte lätt att köra strategiska satsningar, säger Magnus Schönning men tillägger att det gick att göra satsningar även då, som till exempel Øresundbusiness Award mellan 2014-2016. Avsaknaden av långsiktig finansiering gör det svårt att sätta igång större utvecklingsprojekt och bemanningen har också stadigt minskat under de senaste åren, förklarar Vita Thomsen, Øresunddirekt i Köpenhamns sektionsledare sedan 2019. – Det vore fördelaktigt om det fanns en långsiktig finansiering. Då hade man kunnat göra större justeringar i verksamheten istället för att jobba i mindre projekt, säger hon.

Erhvervsfremmeloven 1 januari 2019 trädde den nya Erhvervsfremmeloven i kraft i Danmark vilket innebar att Region Hovedstaden, som sedan 2004 hade varit den största finansiären av den danska verksamheten, tvingades upphöra med sitt stöd. Syftet med den nya lagen är att förenkla och effektivisera det näringslivsfrämjande arbetet i Danmark och det tidigare utbudsorienterade systemet ersattes av ett efterfrågestyrt stödsystem. Med Erhvervsfremmeloven får regionerna i fortsättningen delta i partnerskap och medverka till utformningen och planerandet av gränsöverskridande samarbetsavtal där det ingår arbete med näringsliv, men de får inte längre ingå självständiga sådana avtal eller finansiera dem. Eftersom Øresunddirekt tolkats som en organisation som främjar företagande i Danmark, enligt lagens mening, så drog Region Hovedstaden in bidraget för 2019. Erhvervsministeriet tillsköt Greater Copenhagen Committee 6 miljoner danska kronor i anslag varav 1 miljon tilldelades Øresunddirekt Danmark under 2019 för att täcka upp för inkomstbortfallet. Förändringen har lett till att Øresunddirekt i Köpenhamn måste söka nya vägar för att säkra finansieringen för kommande år. Från och med 2020 har Øresunddirekt Danmark beviljats bidrag från Erhvervsfremmebestyrelsen för en tvåårsperiod.

Expandering norrut